00:26:06
När hjärnan vill mer än kroppen
Sedan jag fick allergisk reaktion på läkemedlet som jag fick för min reumatiska sjukdom så har kroppen rasat återigen. Den hade precis börjat bli bättre efter första droppet jag fick. Men andra droppen han jag knappt få i 15 minuter ens. Under denna reaktion fick jag mycket kortison för att häva andningssvårigheterna. Sedan skulle jag äta kortison (Betapred) i 5 dagar.
Tyvärr reagerade min diabetes på det. Väldigt mycket sista dagarna av den kuren. Till den grad att jag mådde dåligt av det. Under den tiden mådde dock kroppen okej. Kortison är ju ett undet ibland. Men det gör ju så mycket annan skada i kroppen.
Efter denna kur så fick jag mer och mer ont. Det var bestämt att jag skulle börja med ett läkemedel som heter Humira. Jag har haft detta tidigare, men med dålig effekt. Nu får vi hoppas att det fungerar bättre. Men, jag skulle behöva vänta 3 veckor från reaktionen jag fick.
Jag har tränat under denna tid, som vanligt. Det har gått okej. Men det har varit jobbigt när jag blivit kall igen. Svårt att sova. I måndags gav jag upp. Pratade med sköterskan på reumatologen som pratade med min läkare. Och jag fick tillstånd att börja med Humira denna vecka. Så igår tog jag min första injektion.
Värken är annorlunda. Inte borta, vet inte ens om den är bättre. Men annorlunda. Annorlunda kanske är bra?
Men jag vill orka så mycket mer. Jag vill verkligen orka så mycket mer. Men jag tror att alla mina sjukdomar tillsammans gör mig extremt trött. Och jag vet att utan läkemdel i kroppen för min AS (Ankyloserande Spondylit) så går mina inflammationsvärden upp ganska snabbt. Då blir man trött.
Jag är tacksam att jag får möjligheten till dessa läkemedel. Men jag är inte tacksam för att jag är sjuk. Inte det minsta.
Dags att sova.
Ta vara på er!
Ta vara på er!